Hör ej fågelsorlet
i bäckens brand,

grottans tjut i septemberstormen
då vågorna häver sig fram


*

jag har spelat garderobiär
för folk som lämnat sina

ytterkläder hos mig
och sliprat ut i neonregnet

jag har varit arkivarie
för plagg som lämnats

hängande på sina galgar
utan armar, utan fötter

jag har lagt trasa till trasa
upptill taket och stängt dörren


*


jag vet inte hur Du känner
men för mig verkar det

som om jag inte längre
äger min kropp

den går iväg med mig
om mörka morgonen

mot stigande horisont
till arbete, arbete

dit jag ej vill gå
men kraftlös går jag med

för kroppen vill
där tycks den funnit något

det jag icke förstått
den är lockad av överlevandet

men ej det vackra

*

idag sökte kroppen en gnista
i timmar glödde härden hitåt

men unga kropp, du har sett bort
för länge

ditt hjärta, nu en diabas