om inte orden var tomma som en vind som sveper förbi min hud och lämnar blodiga knottror på brösten som skyddar allt vad jag kan så att ni inte ska se hur smutsig jag är och förstå hur meningslöst livet är när kroppen bara är trasig och splittrorna sprids för vinden av förbipasserande som exploderar när minorna möter fotsulan och det enda som finns kvar är tomheten