Och vinterlandet låg för mina fötter

bedjande om nåd och försoning

älska mig människobarn

ännu finns tid för vita drömmar

gå gå svarade jag

ej längre din stämma bevekar

här finnes icke den misskund

icke den barmhärtighet du trängtar

gå gå från min härd

ännu klagar min själ din krassa saga

se i horisonten

evigheten väntar dig

och vinterlandet teg

lät kvalens tårar brista

begärliga över sovande sippa och tuv

ack hur skönt det ögonblick skälvde

oförgätligt rörde mitt hjärta

väckte min längtans sinade flod

till återfödelse

se äntligt var Livet

bortom bergen en gryende vår

Bs-08