A Pettersson

önskar du kunde fatta hur ont jag har.
hur jävla ledsen jag är.
hur jävla mycket jag bara vill försvinna.
sluta tänka.
inte finnas.
hur mycket jag hatar mig själv.
hur mycket skada jag vill göra i mig.
hur gärna jag vill begravas levande.
men tyvärr så tror jag inte du får uppleva den känslan.
för du kommer föralltid bli renad.
förlåten av precis alla.
även av mig.
du är ju bara pojken.
vet inte bättre.
medans jag föralltid blir hatad.
för jag är slynan från slite.
och slite är ju hålan där alla ses som horor.
ingen tycker om oss egentligen.
inte ens pojken jag trodde älskade mig.
men han är lika känslokall som vintern när man var sådär liten.
sådär, kall, jättevit.
som inga känslor alls.
och jag trodde.
att jag lidit klart.
att jag gråtit klart angående killar.
men tydligen inte.
tydligen inte då mina känslor för dig blev för starka.
jag är inte säker på att jag kommer kunna älska någon så mycket igen.
är inte säker på om jag vågar lita på någon igen.
eller på om jag vågar titta åt ditt håll igen.
för när allt kommer omkring.
är jag kär.
riktigt jävla olyckligt kär.
i pojken med leendet.
pojken som brukade vara min.

lycka till med L2 nu.
och glöm mig inte.
glöm inte att jag alltid finns där för dig.
att jag är korkad nog att kunna ta tillbaka dig om du skulle komma tillbaka och säga förlåt.
att jag vill äga din vänskap.
men du bara kastar bort mig som gårdagens.
jag är väl gårdagens
åtta månader.
säger datumer 8/6-07 dig något?
åtta månader.
av lyckan jag aldrig kommer få känna igen.
tack för tiden du gav mig.
tack för chanserna jag fick.
jag för läpparna jag fick smaka.
tack för ögonen jag får sakna.
och förlåt för min bitchiga attityd och min tjocka mage.
förlåt för tårarna jag alltid ska fälla och aldrig få tillbaka.
tack för orden du viskade i mitt öra.
för att jag fick se dig skratta.
tack för att du fanns där för mig.

pojken med leendet.
8/6-07.
kissen.