Vad du är tvålfager, bracka!
Ja, skjut du rygg, och tacka
- bättre än så här bli det sällan
Le åt min hemställan
om en kyss på släta munnen.

Jag slungar dina brev i brunnen, jomen!
Och, smackar med den persiska gommen
- sorgekalas för alla brackiga barn
Foton av bedagade skarn
och ett minne som lätt flyr.

En av oss konsulterar diket (och spyr)!
Men, dagen ovillkorligen gryr
- och timmarna skrider i sitt egna mak
Torr under tak!
Och levern blöder av kryddat bränsle.

Jag sätter mig snett, grensle!
Ja, skjut du rygg, din katta!
Betalningarna är eftersatta
- och du finns som bokstäver i registret
Du sitter i klistret
och åser vad som komma skall.

Nu är det något fel, tjall!
Den linjen kan inga ingenjörer laga!
Alltså, bara gny och klaga
Dessutom tystar snön din bikt
Intet är av vikt.