Jag är ju bara
ett barn
skriker jag desperat
men tystnaden bäddar in mina ord
i en mjuk jävla säng

Vad har jag gjort
Ozonskiktet och det har med rymden att göra
Är det alla lager av hårspray
som gör att fragment av onda stjärnor
kolliderar
och bildar en gigantisk meteor
som slår ner och krossar allt
i min sköra, sköra värld

Att vara efterklok
är enkelt
hånskrattar dem rakt in i mig
och jag gråter högljutt
förlåt
förlåt
FÖRLÅT
men alla har redan somnat
i den där jävla sängen

Vad har jag gjort
undrar jag förtvivlat
Varför ska allt
allt
komma på en och samma gång
Kunde gudarna inte ha kastat ner all skit
bit för bit
smärta för smärta
och inte ett gigantiskt orosmoln som
sveper med sig all livslust

Frustrerat slår jag på väggarna
i en glascell
(mitt förbannade liv)
jag ser
jag hör
jag känner
allt
men kan ingenting göra

Allt rasar samman
framför mitt suddiga synfält
för vem har tid för linser
när ens så kallade liv
rasar samman

Jag har inget självförtroende
Ingen viljestyrka
Ingen kraft
Ingen förmåga att le
Det har hoppat ut i världsrymden
och glädjt nån av dom där gudarna
Är ni nöjda nu
kan ni sluta

Som svar startar ni
en tornado i huvudet på mig
och hånskrattar
lite till

Och nu orkar jag inte kämpa mer
viskar jag utmattat
och bryter ihop på någon stackars ekorre

(som inte heller gjort någonting ont)