Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

kände hur jag krympte...


Och när du vände dig mot mig, då precis efteråt


då jag hade sagt att jag inte visste hur taklampan
kunde hamna fel fast jag hade hållit riktmärke där
du sagt...jag höll så armarna värkte medan du borrade
och efteråt...
så var det uppenbart att den hängde helt fel!


blev det alldeles tyst runtomkring

du fortsatte tala men jag hörde inget

såg bara att du blev mer och mer aggressiv

jag såg hur dina läppar rörde sig och sa ord

du stirrade på mig med vass glödande blick

men jag förstod inget, hörde inget








varför hör jag inte?


kände hur jag krymte ännu en gång

en av många andra gånger


hur många gånger kan man krympa?


ännu en gång försvann jag in i mig själv


onåbar okränkbar in i skyddsrummet


tänk om jag aldrig kommer att växa igen?


om jag för alltid är förkrymt, förbrukad av ord


hur många gånger kan man gråta innan


tårarna tar slut?




kan tårar ta slut överhuvudtaget?





Fri vers av sunnanvind
Läst 267 gånger och applåderad av 14 personer
Publicerad 2008-05-08 07:24



Bookmark and Share


  Hannadraken
oj som du skriver. \"hur många gånger kan man krympa?\"
ja, det kan man verkligen undra. och när ska man äntligen lära sig att gå då. inte stanna?
2008-05-09

  Thommy
Mycket välskriven, starkt budskap din text bär fram. Stor applåd.
2008-05-08

  devilsangel
Låter som i ett förhållande då kvinnan blir misshandlad för bagateller...små orsaker han söker för att få slå antingen med händer eller ord...en irration som bottnar i något annat, som bör sökas hjälp för...Det är kränkande och det krymper en...Din text är smärtsam och berör...kramar om!
2008-05-08

    Maria Malm
Så hemskt när man känner att man krymper så där..särskilt när det bara gäller uppsättning av en taklampa..det finns väl värre olyckor i världen..
2008-05-08

  Lars Granlöf
Den dagen tåraran är slut
är du inte lägre du.

Så låt dem flöda
de är de som får dig att växa
de som kan smälta de frusna
och återväcka vårsolen
som får allt att åter växa.
2008-05-08

  Micael Axelsson
Griper tag och håller fast! Känner mig yr och matt, för det jag läser känns så fruktansvärt - då det blir så påtagligt verkligt. Upphöja eller sänka, växa eller krympa - tänk att vissa människor får sådan kraft/makt över en.

Du lyfter fram det tydligt, så tydligt att det blir svårt att förneka. Den lägger sig som en knut, och sakta, sakta dras denna knut hårdare åt
2008-05-08

    JJ VIP
Dikten känns i mig! Att få bära skulden till något man är helt oskylldig till är ingen rolig känsla... Tårarna, ledsnaden, syndabocken, din dikt känns! Mvh. JJ.
2008-05-08

  Larz Gustafsson VIP
Detta berör mig på ett fruktansvärt starkt sätt...
Vissa människor har en förmåga att få en att krympa, andra att få en att blomma upp.
2008-05-08
  > Nästa text
< Föregående

sunnanvind