En midsommarvals i den ljusaste natten
med vittran och älvor i svepande dans
och näcken i mörka vatten.
En midsommardans med kransar i håren
där sorgen och glädjen sig blandas i trance
och där skrattet ej har långt till tåren.

Nyss var det skiraste spirande vår,
nu är det mognad i gräset
med rödven och vicker och hög timotej
som vajar därut på näset.

Då var det vitsippans signade tid,
nu är det smultron i diken,
och prästkragar sköna som smycken de står
och vattnet det glittrar i viken.

Snart kommer höstenes skördande tid,
snart gulnar hagar och gärden,
och frukterna plockas som mognat därvid
och gärningar prövas i härden.

Då kommer känslan av timman som flyr
finnas i minnenas skara,
och midsommarnatten och dagen som gryr
är liksom drömmarna bara.

Gläds åt den sommar som prunkande står,
gläds åt det grönskande rike!
Tids nog kommer dagar med smärtande sår.
Gå hädan nu oro, ge vike!

Lev i den sommar som står i sitt flor
som denna dag var den sista!
Snart kommer vi mista båd blommor och blad
och åren vårt anlet skall rista.

En midsommarvals i den ljusaste natten
med vittran och älvor i svepande dans
och näcken i mörka vatten.
En midsommardans med kransar i håren,
där sorgen och glädjen sig blandas i trance
och skrattet ej har långt till tåren.