ser fartyget
försvinna i fjärran,
vattnet kastar sig
genom mina lungor,
jag bildar saltgruvor
i mina bihålor

alger
grönar ner
min näthinna
och jag kämpar
för att inte förloras i malströmmen

mina silvergrodssimtag
bekänner färg,
jag sugs nedåt
blytung, livlös,
fastnar som ett ankare
i en djuphavsgrav.




jag vaknar
omsluten din närhet,

kysser din nacke,
somnar om.