Med sjumilasteg mot domedagen
vaggar ni in oss i en kokong av falsk trygghet.
Ett slag i ansiktet på oss som vaknat.
Men ändå som en mandel i min gröt av vemod.

Håller på att kvävas av obehagen.
Alla fakta verkar bestå av tryckfel.
Ligger i fosterställning och skakar.
Härmed lägger jag in mitt veto!

Jag hatar er och mina ord är vapen.
Lika skör som ett myggben.
Jag vänder och kommer tillbaka
och stryper mitt eget ego.