Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Någonting måste den väl heta!?

Tänkbara scenarion,
med mig är allting tänkbart.
Accelererar i kurvorna,
du tar dom med sänkt fart.
Går till min terapeut
och pratar ut, pratar in,
pratar ut igen och gråter.
Tar en näsduk och en samarin.

Har blivit en dålig vana
att skjuta problemen åt sidan...
Dina jävla kommentarer
var ett slag under midjan.
Förhöjda lägsta nivåer -
Hur fan skulle sådana se ut?
Är det en lek med ord nu igen?
Förlåt mig, jag är sjuk.

Fast normalare än alla er.
Normalast i hela världen.
Ingen narcissist, men vafan,
JAG ÄR BÄST, så enkelt är det!
En människoälskande misantrop,
en kronisk konspiratör,
en ateist som ber till Gud.
Och det är inte över förrän dom sista dör.




Fri vers av Staffan Welroos VIP
Läst 264 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2008-07-25 12:48



Bookmark and Share


  Elin Katten Lo VIP
Jag tycker om den här, men jag tycker inte om den sista meningen. Den hugger liksom av benen på mig, är för tvär. Du har säkert en tanke med det, och jag kan ju blinka lite extra länge när jag närmar mig den. Annars, en fin dikt, med bra flyt.

E
2008-08-06
  > Nästa text
< Föregående

Staffan Welroos
Staffan Welroos VIP