Jag står i badrummet och borstar tänderna. Plötsligt kommer en massa ord farande in i mitt huvud. De lägger sig direkt tillrätta, perfekt inpassade på sina platser. Orden bildar meningar med rytm och insikt. Vissa meningar är mer än fulländade, riktiga mästerverk.
Med händerna för mun och öron springer jag till datorn för att inga ord ska slippa ut och försvinna. Jag vill skriva ned allt precis som det var när jag stod där i badrummet och borstade tänderna.
Jag sätter mig vid datorn, det känns som allt är kvar. Men tyvärr är vägen från mitt huvud ned till mina händer alltför lång, många av orden som bildade de geniala meningarna försvinner på vägen. Kvar finns inte ens hälften av det jag ville säga och det mesta har förlorat sitt syfte.

Har du varit med om detta någon gång?
Vad kan man göra åt det?