..igen,
åt min bästa lilla vän,
denna sol av liv,
som tar sina klumpiga kliv,

detta sockersöta leende som aldrig tar slut,
ger mitt hjärta alltmer krut,
krut som behövs för att stjärnor ska kunna nås,
krut för att inte lågan ska förgås.

Ja, du är min bästa lilla vän,
jag passar dig gärna närhelst igen,
när du öppnar dina armar o hoppar upp i min famn,
känner jag att även jag, nån dag, kommer i hamn...