Som en gåva från guds rike trädde hon in i mitt liv
hennes beröring smekte min själ lugn
glänsande bågformade läppar fick mitt blod att flyta av lust
aldrig hade ett slätare ansikte skådats av mina ögon
som en förstående kvinna lyssnade hon vad mitt hjärta hade att säga
var min värld blöt av sorger kom trösten i två tröstande olivfärgade ögon
all min smärta såg hennes gudomligt barmhärtiga ögon
men från helvetets sändes gräsliga demoner till hennes undergång
de olivfärgade ögonen blev bottenlöst mörka som hos en fördömd själ
det släta ansiktet fick en sjukligt grå färg
kvinnan sjönk in i i den mörkaste av depressioner
mitt hjärta tystnade när ingen mer lyssnade
hennes andetag var det sista mitt hjärta hörde innan det dog
två olivfärgade ögon ser det jag inte kan se
vad döden döljer för oss levande