Du behöver mig.
För att kunna stå upp.
Utan att sluta andas.

Jag fanns för dig.
För att du skulle kunna stå upp.
Och andas.











Du fanns för mig.
Men du gömde dig.
När jag slutade andas.



Jag går ifrån dig.
Orkar inte mer.










Du får ligga stilla.
Och försöka andas.
Utan mig.






Jag måste ta hand om mig själv förstår du?
Innan jag slutar andas.