Den smala plankan började luta utåt
Under mig var ett nattsvart djup
Vad kunde jag göra mer än att gå den väg jag valt?

"Om vägen gör dig ont..."
Hade en röst sagt mig

Jag stannade upp en stund

Bad:

"Fräls mig ifrån ondo"

"Ta mig i din kärlek, hindra mig från att göra mig illa, lär mig älska", viskade jag fram

Jag stod helt stilla när något tog tag i mig
En vind som svepte runt,
en värme mot min kind

Jag började gå baklänges tills brädan inte längre lutade mot bråddjupet, tills vägen åter fanns under mina fötter

jag förälskade mig, älskade mig,

från ondo