Det är inte så att jag tänker begå självmord
men man skulle kunna säga såhär
om det krävdes ett aktivt val
för att fortsätta leva
skulle jag garanterat vara död
även om jag fortfarande andas
så är jag ändå inte riktigt här

Den här ordentliga flickan
som går upp i tid varje morgon
kokar sin frukostgröt
klär på sig och åker till jobbet
gör det hon ska
åker hem igen och väntar på nästa dag
den flickan
som ska föreställa mig
är bara ett tomt skal

Jag har ingen som helst vilja
eller livslust kvar
jag är inte helt säker
men jag antar att den har funnits
någon gång

Alla drömmar
och allt hopp har suddats ut
jag skapar ingen framtid här
jag som alltid har varit så kreativ
skapar nästan ingenting

Det är inte så att jag tänker ta livet av mig
det krävs trots allt en ganska stark vilja
för att kasta sig framför ett tåg
och den enda pillerburken
inom räckhåll
innehåller flourtabletter
rakblad och knivar känns bara så... emo
ursäkta mig
men jag fyller faktiskt tjugotre i januari
och det närmaste jag kom
ett självskadebeteende i tonåren
var att rispa handlederna
med nålar
vilket gav väldigt ytliga sår
som på sin höjd sved en aning

Jag är egentligen inte rädd för smärta
men jag är alldeles för rationell
för att skada mig själv
på riktigt
så istället slarvar jag med tandtråden
och gör det kanske varannan månad
istället för varannan dag
på så sätt får jag åtminstone känna
smaken av blod
i munnen
smaken av både liv
och död