När jag var i Egypten drömde jag en underlig dröm.
Jag var på väg ut genom en enorm dörr med fina handtag. Jag hade tidigare sett den vackra utsikten över havet och dess vackra vågor genom fönstret . Sanden och palmerna som försiktigt gungande med i vindens lopp.
Den blåa himmeln utan moln. Bara en enorm rund o fin sol syns till på universums gigantiska tavla.
Jag gick lyckligt ut med min kamera i mina händer för att ta några fina fotografier till mitt söta lilla album. Med ett leende på läpparna går jag sakta men säkert mot stranden. Men då hände det skumma saker.
Alla började plötsligt skrika och peka på mig.
Men jag förstod inte vad som höll på att hända.
Jag står där som ett enormt utpekat frågetecken.
Mitt leende försvann och mina läppar hade sjunkit samman till ett horisontellt läge.
Människorna bara skrek, pekade och hukade sig.
De pekade inte på mig. Utan förmodligen på någonting bakom mig. Jag blev riktigt förvirrad.
När jag väl skulle vända mig om för att se efter vad det var som de reagerar så hårt på, tar någonting tag i mig. Kraftiga stora händer. Definitivt en man.
Jag kunde inte röra mig. Jag fick panik. Vad händer ?
Känner jag personen som står tätt bakom mig och håller om mig så hårt att jag nästan kunde ha tappat andan ?
Min hals. Varför min hals ? MIN HALS!
Plötslig känner jag någonting vasst som dras genom sidan av min hals. Lååångsamt.
Ett snitt har bildats på min lilla hals.
Det gör så ont.. aj.. min hals.. blod.. jag är yr.. jag..
Jag hann inte ens reagera innan jag känner hur jag sakta håller på o falla mot marken.
Jag ligger där på marken, helt orörlig. Mitt huvud har hittat en skön position och mina ögon stirrar tomt på marken jag hamnat på. Jag försöker skicka signaler till dem jag älskar.
Jag vill att de ska veta vad jag verkligen känner.
Jag viskar tyst för mig själv \" Jag älskar dig Mamma\"
\"Jag älskar dig Pappa\" \" Jag äl..\"
Jag har ingen kraft till att viska längre. Jag kan inte ens andas mer.
Min bröstkorg har slutat att höjas upp och ner. Jag försöker och blunda, men hinner inte.
Allting blev svart.. jag försvann..
Jag dog.
-

Inatt drömde jag någonting liknande.
Jag var väl antagligen på någon fest och hade det skoj.
Jag och några bekanta skulle ut och ta en nypa frisk luft. Vi skulle gå en sväng då det plötsligt hände någonting underligt. Igen.
Alla drar sig undan. Jag står där alldeles ensam, orörlig. Förvirrad.
När jag väl lyfter på mitt ben för att börja gå mot mina vänninor. Tar någon tag i mig. IGEN!
Okey någon försöker driva med mig.
Jag fnissar till och säger \"Sluta nu\"!
Men ingen förändring sker. Jag fnissar vidare och säger \"Sluta tramsa dig, krama om mig istället!\" Jag står och väntar på att personen bakom mig ska sluta hålla om mig så hårt. Jag ler och försöker vända mig om.
Men jag kan inte. Får inte av personen som håller om mig.
Jag började förstå innebörden av det hela. Det var inte någon bekant. Det var en främmande människa.
Innan jag verkligen hann förstå att detta var ingenting positivt, känner jag hur det plötsligt blir varmt.
Vänster sidan.
Av min mage. Så varmt. Plötslig Heta.
Vilken smärta!
Någonting kallt och mycket vasst föremål,
skär mig i magen.
Sakta men mycket försiktigt.
Jag ser på när det händer.
Jag ser på när min kropp öppnas.
Blod rinner ut, ut genom min kropp. Mitt blod.
Mitt varma blod.
Jag ser på när mitt varma blod lämnar min kropp.
Men jag hinner inte ens tänka.
Jag hinner inte ens förstå.
Jag hinner inte ens falla till marken.
Jag hinner inte ens ta mitt sista andetag.
Allt blev bara mörkt. Så snabbt. Så plötsligt.
Omringad av mörker.
Omringad av döden.

Försvann jag.
Ytterligare en gång till.