Du är alldeles lagom nu,
alldeles nära.
Packeterad som buljong
i 70-tals kulör.
Brun, grön och orange

ge oss lite chans, lite chans.

Vi sveps in i jackor,
fastän bomull, tyg och färg
inpå vår benmärg
är oss
imellan,
känner jag dig
som aldrig förr,
aldrig sällan.

Och när höstlöven dig når,
italienska bilfärger
som växer ur kronan
på ditt kluvna hår
är hösten här intill oss,

så låt oss sluta slåss, sluta slåss.

Visst kan du brusa upp ibland
som en speedad Treo
i bubbelvatten,
September

men du är inte
omöjlig
om vintrarna
som November,


inte heller som de svekna januaritiderna
som strör salt längst din väg, i ditt sår,
som bränns på nytt
under alla hjärtans februari-år.
Nej du vidhåller en lövlig balans,
innan alla trädens hjältar faller
mot säker trans.

Brun, grön och orange
ge oss lite chans, lite chans,..