En ung flicka med punkterad cykel
möter
äldre herre med fungerande rullator.

- Nämen, har du fått punktering?

- Ursäkta vad sa du?
Flickan rycker förvånat till och möter ett par dimgrå ögon.

-Har du fått punktering på cykeln?
upprepar den äldre herren medan han lite nyfiket betraktar cykelns bakre hjul.

- Jo, ja, det blev ju så.. Så nu får jag lov att gå istället.
säger flickan och rycker lite uppgivet på axlarna.

- Nämen så det kan gå. Vem ska hjälpa dig med det där då?
Den äldre herren rynkar pannan och ser lite bekymrad ut.

- Ehm.. Jag vet inte. Antagligen får jag lämna in den någonstans.
Flickan gör en antydan till att gå vidare.

- Men.... Din pojkvän då? Kan inte han laga den åt dig?
Den äldre herren tittar snällt och lite oförstående på flickan.

- Nej. Han kan ju inte det.
(HELVETESJÄVLAPISSKIT)

- Nämen säger du det. På min tid ska du veta, då hjälpte man sannerligen varandra. Ojojoj..
Den äldre herren skakar på huvudet och suckar demonstrativt.

Flickan och den äldre herren tittar lite på varandra. Sedan säger den äldre herren adjö och ber flickan ta hand om sig och sin cykel. Sedan tar han sin rullator och sina dimgrå ögon och traskar iväg.







tystnad







Kvar står flickan med en punkterad cykel.
(HELVETSJÄVLAPISSKIT)