jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag
kom & gräv för fan
jag tappade mina örhängen
någonstans vid fotändan av din säng
& kom och gräv nu för fan
bland dun och bortglömda brödsmulor
innan de slukas &
bäddas ner för djupt
jag ber om ursäkt
utan att veta för vad
men jag är beredd att svälja
min version för vår skull
för världen är ändå vackrast
när jag ser den genom dig
& om du någonsin frågar
varför allt blev
ska jag svara att även den vackraste
av alla sommarnätter har brister & fråga
vad du annars finner som förklaring
till himlens alla hål?
kom & hjälp till nu för fan
gräv!
för jag kan inte sparka
Världen i skrevet
ensam
jag kanske inte känner mig själv
men det faktum att jag alltid nöjt mig med
att känna dig
hugger som trubbiga blyertsuddar
i mina pupiller
& du kanske inte förstår
vikten av att öppna en dörr
& du kanske inte förstår
vikten av att försvinna ut genom den
& du kanske inte förstår
när mina skrik är spetsade med panik
men för fan
kom hit och gräv nu
du får kalla mig ambivalent
men försök förklara för mig
hur du i mina ögon
kan gå från pryd till promiskuös
på en panikattack &
du vet jag dömer inte dig
men dina ord skar mina i tusen
& du kanske inte hörde
kanske mina läppar inte tillät några ord
kanske du kvävde dom i samma stund
men vad fan
hjälp till & gräv nu
för jag kan inte sparka
Världen i skrevet
ensam
jag ber om ursäkt
utan att veta för vad
men jag är beredd att svälja
min version för vår skull
för världen är ändå vackrast
när jag ser den genom
dig