du kysser mina ögonlock
torra i sömnen
& viskar något
om att oro är högst
oväsentligt

men jag kan inte hjälpa
att min frustration stegras
när du vägrar tala
om din jordbävning
jag lärt mig genomskåda

& med alkoholens hjälp
öppnar du dörrar
jag redan besökt
& jag kliver in
försiktigt




men kom ihåg
du kan aldrig fly
från dig själv, älskling




jag håller mig ren nu
mest för att skydda dig
& fånga varningssignaler
i språnget

du är berusad
& jag nyktrade till
alldeles nyss
fast flera klockslag sedan
så jag bär oss hem ikväll
men i praktiken
bär vi varandra

du kysser mina ögonlock
torra & viskar något
om att oro är högst
oväsentligt




men älskling,
du kan aldrig fly
från dig själv




& jag sover
som bäst
när ditt hjärta
ligger alldeles bredvid
så lätt
så kantstött
så vackert

du kysser mina ögonlock
torra i sömnen
viskar något
om att oro är högst
oväsentligt

& jag kan inte hjälpa
att min frustration stegras
när du vägrar tala
om din jordbävning
jag lärt mig genomskåda



men älskling,
vi kan aldrig fly
från oss själva



& jag viskar tillbaka

lämnardulämnarjag