Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Har alltid kännt vemod på julen för att de ensamma blir ännu mer ensamma med en känsla av utanförskap


Ensamhet




Julen närmar sig med sakta mak
Människor ilar omkring
Julbord serveras med gourmetsmak
Affärer säljer många onödiga ting

Gemenskap är grunden för detta skådespel
Många känner stress och vånda
Måtte inte klappen jag köpte bli fel
Kanhända den kan bytas på måndag

Men av allt detta finns en annan sida
Många känner nog samvetets röst
De ensamma som på julafton lida
Som saknar mat värme och tröst

Många har budskapet om julen glömt
Frosseri av mat, dryck och klappar
Någon därute om gemenskapen drömt
Men på julen förhoppningen de tappar

Allena de på gatan framåt går
Tänker på svunna tider
Om turen är framme lite gröt de får
Vetskapen inom mig svider

Vemodet sitter var jul i mitt bröst
Far till skogen så djuren får mat
Men vad kan jag göra för att skänka tröst
Till de ensamma med tomma fat




Fri vers av duvan59
Läst 172 gånger
Publicerad 2008-12-12 10:13



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

duvan59
duvan59