Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Hur grannlåt kan förfula.


Det dyrbaraste kan du inte köpa mig...........

Det känns som om jag använt min mängd av längtan.
Till obetydligt kattguld.

Önskan och giriga buktande ögon
äter de strålande föremålen.

Stela paralyserade fingrar
gräver i luften efter lycka i stöpt form.

Läppar som kippar fisklikt,
ingen grace,
ingen vacker syn.

Ge mig längtan efter varm hud,
så ger jag dig mitt guld




Fri vers av Anna Liljestrand
Läst 199 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-12-27 13:05



Bookmark and Share


  Lejonhjärtas poesi
Det allra dyrbaraste har vi i våra själar och hjärtans samspel, kärleken den kärleken så jag kan blott instämma med andemeningen i din poesi.
2008-12-28
  > Nästa text
< Föregående

Anna Liljestrand
Anna Liljestrand