Ja, hej, jag tänkte bara presentera mig själv. Jag är den som kommer att visa dig vägen till ditt livs kärlek. Du vet den där kärleken där man håller ihop väldigt länge, då när du känner dig väldigt lycklig och tillfreds med livet. Då när ni skaffar små tillsammans och du strålar lyckligt över hur livet ler mot dig.

Men hur undrar du då, visst låter det lite uppblåst att säga som jag gör. Jo, så här är det. Du kommer att träffa mig, antingen privat eller på jobbet eller via någon sida på nätet. Där upptäcker du att jag är en väldigt intressant person, du blir fort attraherad av mig eftersom jag då ger dig svar på tal och faktiskt ser ganska ok ut, du kommer att kolla in mig och beundra både det ena och det andra med glittrande ögon.

Sedan när vi blir närmare bekanta så upptäcker du att vi faktiskt är riktigt bra tillsammans på en viss aktivitet, hehe, och det kan ju göra vilken man som helst på ganska gott humör, eller hur?

Efter ett tag kommer du att märka att vissa saker förändras och det är där jag kommer in i bilden, där jag är vägvisaren till långvarig kärlek. Först och främst så kommer det till den punkten där jag börjar få verkliga känslor för dig och det är då den riktiga dansen börjar. När vi haft det riktigt mysigt tillsammans och plågat sängfjädrarna ordentligt så ligger jag tyst länge och säger ett enkelt "Jag tycker om dig". Din reaktion blir då att formligen dra dig ur och försvinna snabbt, det är knappt så du hinner få på dig kläderna innan du är utanför dörren. Där hinner jag inget säga, gapar förvånat och undrar vad som hände.

Eller den andra varianten, jag skickar ett sms där det står "Jag tycker om dig" och du ringer upp och säger att bara det inte blir för mycket för du vill bara ha lite roligt. Då blir jag arg och upplyser dig om att jag minsann ingen leksak är utan en levande människa av kött och blod och med verkliga känslor.

Så har vi då den tredje varianten, du förstår utan att jag säger att jag börjat falla för dig ordentligt och du försvinner tyst och omärkligt och blir så underligt upptagen både privat och svarar varken på telefon eller mail så att jag i ren ilska söker upp dig och står och hoppar jämfota och är argare än ett bi och undrar vad som hänt.

Här kommer det då vanligtvis en skur av ursäkter om ditten och datten där andemeningen då är att du har annat för dig men med lite tur så fortsätter kontakten på vänskaplig nivå som kanske möjligtvis djupnar igen och vi fortsätter ett tag till. Du är ändå ett stort fan av min kropp och det vi har tillsammans när vi är tillsammans.

Jag försöker här få med dig till aktiviteter, träffa mina och dina vänner och släktingar men det tar tvärt stopp, du blir så upptagen och har än det ena och än det andra för dig så jag far iväg själv på sådant jag vill göra och du verkar nöjd med det arrangemanget, själv hade jag nog haft lite sällskap men jag klarar mig nog och är ledsen över att du inte bryr dig mer om mig och förstår att det här kommer inte att leda någonstans eftersom den enda spontaniteten som finns är den som sker mellan lakanen.

Då kommer andra vändan, den där jag upptäcker att det finns fler kvinnor som du gärna lånar ut dig till för aktiviteter som jag trodde bara du och jag höll på med. Har jag då inte redan gapat, skrikit och svurit så gör jag det nu, det finns här två varianter, den ena är ett rent verbalt utbrott där jag visar prov på ett ordförråd värdig de omtalade borstbindarna eller så säger jag helt enkelt kallt till dig att du har valt och ber dig att gå till henne och i värsta fall att inte höra av dig till mig igen.

Det är här någonstans det visar sig hur du reagerar. Fortsätter du att höra av dig så brukar det oftast inbegripa små inviter av olika slag, mer eller mindre uppenbara, kontakten kvarstår på ett eller annat sätt tills du hittar en ny kvinna. Då intensifieras vår kontakt en period och du vill även träffa mig och ha lite roligt igen men jag vägrar och hänvisar till vår vänskap och du fortsätter med henne.

Men jag undrar i mitt stilla sinne varför du blir lycklig med henne. Men jag hoppas hon kan säga att hon tycker om dig och att du är nåbar för henne när hon hör av sig till dig och att du håller dig bara till henne, håller dig till henne och älskar henne.

Jag skulle önska att du behandlar henne väl, även när känslorna tar slut, att du avslutar förhållandet med henne innan du går vidare med någon ny kvinna för att det ställer bara till med problem. Jag vet. Jag tror varenda karl kommer att ha något på sidan om mig, men jag hoppas att de inte gör om misstaget med nästa kvinna. Försöker åtminstone se till det i alla fall.

För egen del. Ja, jag är trött på mannens velande, denna fobiska rädsla för att man säger att man tycker om så ni får hålla er till era kvinnor. Låt mig vara ifred. Jag är trött nu. Jag har aldrig gjort annat än älskat med själ och hjärta men det skrämmer visst och jag struntar i det där nu. Jag hoppas att min vilja att få min person och min kärlek att värdesättas, älskas och respekteras har blivit överfört till den kvinna du är med nu. Är säker på att jag grundat väl och att du är glad över vad du har idag. Fortsätt med det och låt mig vara ifred.

Det är då jag hjälper dig att hitta ditt livs kärlek, det var kvinnan som kom efter mig som var den du skulle älska och visa respekt som något oumbärligt i ditt liv. Det var inte mig själv jag syftade på, nej då, jag sitter här själv och väntar på nästa karl att fostra inför hans livs relation.

Jag har funnit mitt kall i livet. Att öppna hjärtan redo för kärlek. Manshjärtan.