Barnbarnet Maja, som fyllde 2 år i september, höll häromveckan på att bygga ensam med sina legoklossar. Då kom hennes pappa Gunnar och frågade om han fick vara med och bygga. Maja tittade på pappan med fundersam min och efter en ganska lång tvekan sa Maja till slut ordagrant:

- Ja pappa, det är ju alltid bra om man samarbetar!

Lilla Maja tycks ha koll på läget och verkar ha börjat använda det svenska språket på ett ganska så avancerat sätt. Redan för några månader sedan tyckte mormor och morfar att lilla Maja var ovanligt snabbtänkt och jag skrev då följande limerick:

På picknick

Lilla snabbtänkta barnbarnet Maja,

ropade plötsligt ja-ja, ja-ja

till ett kryp på mors macka

helt lik en kackerlacka

så att mamman det snabbt skulle haja.

Men nu är det väl så att nästan alla tycker att deras barnbarn är osedvanligt begåvade. Man är ju förstås högst jävig i dessa sammanhang.