Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Svindel


Jag vandrar
genom dina ögons portar
under givna tankars tak
längs svindlande tankegångar

vågar jag kasta mig
handlöst ut

med ljuset snett fallande
bakifrån







Fri vers av Michaela Dutius
Läst 323 gånger och applåderad av 15 personer
Publicerad 2009-01-23 13:49



Bookmark and Share


  Lia-Lej
Om man har ljuset med sig så...=)!
2009-01-26

  Carola Zettergren
SNYGGT!!!
2009-01-25

  Maria T
Att kasta sig handlöst ut
gör bara den som har tillit.
En svindlande resa.
2009-01-24

  Ewa-Britt Nilson VIP
Blundar gör vi
då och då men
what, så känns
det blott, men
skall något hända
gäller det ju att
ha de där ljusen
två: Tända!!!
**************
Fint framlyft och
skrivet Du *-nan!
***************
2009-01-23

  Bibbi VIP
Ja. Du "kommer att våga se
det jag blundar för"
Det är min övertygelse.
bokmärke.
2009-01-23

  Eaglemountains VIP
Och kastar DU dig ut, är det någon som fångar upp Dig, det Ljus som följer oss dagligen ..... Han som öppnar våra ögon .....
2009-01-23

  Sladjana Zubcevic
"med ljuset snett fallande
bakifrån
kommer jag kanske

att våga se

det jag blundar för"
Underbart skrivet min vän.
2009-01-23

    Ken Cassel
Vackert och tjusigt min vän
Medan jag ändå håller på
Trevlig helg

Kramar
:)
2009-01-23

  Larz Gustafsson VIP
I en viss belysning blir man trygg.
2009-01-23
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius