Alldeles tomt på det som är viktigt.
Allt blir yta och lättsmält.
Ändå är det lätta det som är svårt
som får mig sömnlös oroligt vankande.
Utan yta ingen substans ingen stimuli
och kvar är uttråkade tomt stirrande ögon
in i det som visas mest av det som är
yta

skvallerpress om de kändas bedrövelser, klänningar och otrohetsaffärer
Dokusåpor där fylla och sex och intrigerande pakter är det enda som räknas.
Där fulhet fördöms och enda sättet att kanske, kanske få en chans till en liten stunds lycka det är att operera bort alla skavanker och lägga till tuttar och rumpor.

För alla skall se likadana ut.

Alldeles tomt. Ingenting kvar.

Allt blir yta och lättsmält.
Tror jag spyr en stund och vilar sedan bakom mörka gardiner.