Den smärta och ångest som inom mig brinner
visar sig utåt i tårar som rinner.
Om natten när ångesten är som värst i kropp och lem
jag tänker tillbaka hur det var att känna känslan att inte våga gå hem.
Rädd för slag, sparkar och skrik inför tysta grannar
rädd att vi ändå hos detta monster stannar.
Rädsla och ångest är en del av mitt liv
den skär i min själ som en vasseggad kniv.
Mamma som skriker, ett slag och hon gråter
men inget det talas om och vi alltid förlåter.
Att stå där med rädslan i kroppen som värker så hårt så det bultar och dunkar
han tar sig en sup till och jag hör hur han klunkar.
Varför fick jag detta liv på min lott jag sitter och tänker
i mina ögon är det tårar du ser som blänker.
Smärtan kommer aldrig att gå bort i mitt hjärta
hoppas du ser ner på mig och ser min smärta.
Ser vad du har gjort med oss dina barn
å jag hatar dig ibland som fan!!
Ingen verkar förstå varför jag mår som jag gör och känner vad jag känner
så nu jag på utredningar ränner.
Kan inte förstå hur man kan slå någon som man själv har satt till världen
det gör så man får ångest med sig på färden.
Den färden som en ut i livet ska skicka med trygghet och ro
själv så har jag bara smärta i mitt bo.
Jag kommer aldrig att kunna förstå
varför du oss valde att slå...
Hur än mycket jag än ligger vaken om natten och gråter
så får jag aldrig min barndom åter.
Det bästa i livet blev som en mardröm
min själ känns sliten , trött och öm.
Har försökt att bedöva den genom åren på alla de sätt
men inget knark och ingen sprit kändes rätt.
Nu har jag själv det käraste man i livet kan få
och jag är så rädd om dom så ingen kan förstå.
Men rädslan jag bär är ej sund
jag är rädd för allt och kan inte slappna av en sekund.
För hur ska jag som vuxen bara kunna släppa en känsla jag i hela min barndom haft,
den sitter i bröstet som en ond och smärtsam kraft.
Klappa mig inte på axeln och säg att du förstår..
ingen vet vad jag igenom går.
Så tänk på detta du nyss har läst, om du befinner dig i samma sits
om du har barn och stannar vad är det för vits?
Dina barn kommer att få det som jag
och leva med ångest dag efter dag.
Var istället stark och ge dig av, fly bort
gör dina barn trygga i sitt fort.
Till alla som har det som jag har haft
jag sänder all min kärlek och massor av kraft!
*LoVe*