Aptiten är återigen tappad och jag äter nästan inget.
Ångesten är stor och jag röker ovanligt mycket.

Trots att jag lovat.

Medans mina skärsår snabbt blir fler och fler.
djupare och djupare.

ser jag in i dina tårfyllda ögon.
"varför gör du såhär!?"

ja.. varför gör jag såhär?

Om två dagar åker du.
Är borta i tre veckor.

Jag vill bara bli frisk.

Göra dig glad.
Nöjd.



Men sedan kommer verkligheten tillbaka till mig.

Jag Kan Inte Bli Frisk.



Jag är född med problemen.
Uppfostrad med svårigheterna.

Min död är nära.
Jag känner det.

Jwnt<3
för evigt och alltid.