verkligheten hann i kapp dig
medan jag aldrig riktigt vågade drömma;
du sa att mörkret gjorde dig lycklig
och jag förstod inte riktigt hur

i sökandet efter solsken
lägger vi bara märke till moln på himlen
men vissen i all grönska är bara den
som vägrar blomma upp igen

mot blekta tapeter och
genom solkysst gardin
låt läppar mötas för att höra ihop;
förevigt

när verkligheten hinner ikapp
kan vi bara gömma oss i varandra
jag finns
jag stannar
här
kom;

i framtiden är vi lyckliga
men tryggast här
i sällskap av regn ska jag önska oss
vackert väder igen