jag försöker förnimma smakerna
intensiteten i solens strålar
sältan av havets tårar
men förlorar känslan allt mer

minnen dansar förbi
dränkta i lust och längtan
brann de i mitt hjärta
och fick mig att skratta en gång

så rinner alla dagar ner
filtreras sakta genom
det finmaskiga nät
som kallas livet

och jag kan inget annat göra
mer än att betala mitt pris
det blev en dyrbara läxa jag fick
då ånger har en egen valuta

för när historien sveper fram
smeker vindarna den tunna hud
som döljer sorgen i hjärtat
och väcker upp det jag trott var glömt

men jag måste se framåt nu och aldrig glömma
inget börjar någonsin om
allt är bara en fortsättning på resan
men det är i nuet jag ska välja

så jag klär av mig rädslorna
ska försöka möta livet naken
för jag vill ha tillbaka känslorna
de som väcker livsandarna igen