Kastar du av dig allt så lätt som en vind?
En och annan lavett har passerat min kind,
för tankar utsagda ord, ord som blivit kött
Allt är hö - och bittert kött!
Så for alla som vi hastigt mött, på vägen.
Min vilja är storartad och enträgen,
den vill vad jag borde velat yesterday
Är inte det en brist i umgänget, så säg?

Kastar du av dig bojan så lätt som vore den av papp?
Hela scenen är den värdelös atrapp,
gestalterna omkring mig bara rollfigurer
Då blir det slätt bara verbala turer, jidder och snack
Jag lämnar sedan salongen - hej och tack!
Så for jag allena med min portfölj, norröver.
Efter ära och namn men aldrig för klöver,
därtill är jag förmögen att neka
Dagarna är så enträget trista, och bleka

Kastar du lättav dig oket som en kalv på grönan bete?
Det som står här är nog allt ett ljuvligt mete,
för alla fula fiskar och stora bossar
Allt lossar - och flyr med tiden!
Så flydde jag en hembygd, med låtsat pass.
Moralkakor fanns det plenty i släktens lass,
jösses må jag säga.

Och nu är jösses sagt.