Jag räknar mina tomma koppar kaffe

jag tuggar sista biten av poesin

mot väggen slår jag min skalle

och bit för bit räknar jag dig

innan du drar dig tillbaka från mig

Jag räknar dina smala fingrar

dina ringar som beklär dem

jag räknar banorna av dina bröst

räknar kaniner under filten

räknar dina revben

innan omfamning

och efter omfamning

räknar varje fiber på din hud

innan jag begår självmord

och efter mitt självmord

tum efter tum räknar jag din kropps drag

räknar land

räknar hav

benen ,ryggen och midjan

Jag räknar de fåglarna som brukade stjäla vetet

och blommor från dina bröst

Jag räknar poemen

vers efter vers

rad efter rad

innan explosionen av språket

försöker gråta

innan himlen faller på mig

försöker rädda den sista härliga kärleken

Jag mäter din midja

innan glömskan bombardera mig

innan sorgen splittrar mig

jag försöker omfamna dig

innan solen exploderar på glaset av mina bokstäver

försöker nå dig

innan jag splittras

försöker mäta min passion

men jag misslyckas

Hur kan ett litet segel som mitt hjärta

segla och kämpa i öppet hav?

Mäta det som är omätbart!!

Så min älskling...

du kvinna som tillhör utrymmet av profetia

Kan du acceptera min ursäkt?

Jag räknar ord av din doft ovanför mina papper

så jag blir stormad av sjösjuka

räknar dina andetag

då jag går in i undarbara skogar av eld och koppar

och upptäcker att axen av ditt hår liknar distansen av min frihet

färgen av dina ögon samlar alla floder av kvinnlighet

Jag räknar dig...

från örhänget till armbandet

från källan av floden till havsviken

jag räknar lusta

aptit

svettningar

av våra koppar

kanske jag glömmer något

men jag glömmer aldrig dig

glömmer aldrig hälsningar till träden av plommon på dina läppar

och till doften av rosor på dina kinder

Jag älskar dig

den mest härliga kvinnan

Oooooh

som trots tider av belägring tålade mig

min kärlek för dig är djupt

Oooh.. hjärtat

som forfarande erbjuder mig sin mun som en ros

i denna tiden av damm

Jag älskar dig

önskar att möta dig bara i några stunder

önskar att möta dig innan jag bryter samman

och efter min kollaps

det är längtan som tuggar mitt och ditt kött

men vad ska jag säga

och vilka uttryck gör sig i denna jordbävning

Jag är rädd om dig

och inte om mig

Jag bryr mig om dig

och inte om mig

för du är min sista galenskap

min sista tändning

och

du är mina minnen

och

jag är bara en grav

Älskar dig tills vi blir ett

du och jag ett

älskar dig tills

jag

förgås

bleknar

faller

Jag älskar dig

lite poesi måste jag deklamera

innan jag sätter slut på min ålder

Jag älskar dig

jag saknar dig

och jag kommer att älska dig tills min död ankommer