Det är inte möjligt
Men ändå är det de
Det är skrattretande
Jag borde ha förstått

Min ilska bränner på min hud
besvikelsen kyler ner den
så jag kan inte svimma
kan inte vakna upp
och tro att det var en dröm

Jag äcklas
av det beteendet
Av er


Ni lever i en avskild värld
Där skvaller är nyheter
och ryktena faktan

Jag kan inte förstå
att det händer
Men ändå så vet jag
att jag väntade på det

Det är synd om er
lever instängda
växer upp med skitsnack
Ni fick aldrig en sköld
Ni kunde inte skydda er
Stadens ondska


Det är inte ert fel
Utvecklas där
ger spår i livet
Utveckas där
kanske inte händer


Men jag är ingen förståndig kvinna
Jag vill inte vända kinden till
Jag är skapad med ilska som brinner
Hämden lockar
Men
Jag växte upp med moral


Utan att någonsin hört min röst
pratar ni som om ni känner mig
Känslan av att ljuga
att vara i centrum
en känsla som förknippas med glädje
i eran stad


Jag har inte varit där på ett år
tre år har jag bott i stockholm

Du visste inte
vad det var
Du visste inte
vem jag var

Ert ända samtalsämne
kom på tal
Nyheter.
plötsligt minns du
en sanning

Stackars lilla flicka
klart att lögnen var bättre
mer spännande
mer dramatiskt
Du hade faktan


Som en äcklig blaska
utan lagen om mänsklig rätt
Du hade en händelse
Du gav en såpa


Jag har svårt att glömma människor
som en gång stått mig nära
Kanske
Kanske jag förlåter dig


Jag kommer aldrig att glöma
Du kommer aldrig få min respekt tillbaka
Ett svagt minne om dig min vän
"hon vänder kappan efter vinden"
Sant för det gör du
Falskt för i den hålan
finns inga vänner