pårökt
vid den skvalpande kanten
svagt framåtlutad
betraktar han kisande stenarna och hur havet
vinden värmen kylan med tiden
sköljt slipat blästrat härdat dem
rundat av dem till likartade former
strax utanför flyter några svanar
han ser dem
och han ser dem inte
men han vill se dem
han vill förstå skillnaden
se likheten i det mjuka
och medan skissblocket åker fram
åker hårfästet tillbaka
och pannan rätas ut men
en tå
tänker han
det kan väl inte göra så mycket
om en enda tå blir blöt
han vill känna
kylan avdomningen omfamningen
viktlösheten renheten
så han doppar höger stortå
och svanarna
vågorna solen vinden
verkar lösas upp i synfälten
han vill osökt komma att tänka på dalí
han tänker ofta på
myror kryckor klockor atomer tigrar
och
kors elefanter lejonhuvud molekyler exkrementer
gala och droskor katter svanar
han tänker ofta på dalí
men inte nu
nu ser han runda stenar utan svanar
nu tittar han på ovala och runda stenar
och tänker på något annat