du var helgonet som kom
och fördrev mina demoner

solen som sken
när jag ylade mot månen

du visade mig
hur tystnaden låter

hur vattnet rinner
och hur vinden blåser



jag var nära att gå under
i sjuka psykoser

gick barfota runt
på den glödande kolen

du dök upp från ingenstans
som en bäck på våren

och reparerade
mina söndertrasade atomer