Läser den onda Trädgårdsmästarboken, och

försöker hitta motgift.
Försöker tänka uttåg ur Egypten.

Sten bär inte frukt –
försöker glömma det.

Försöker glömma att den kropp
som är så krympt
att känslor dryper utanpå i välklädda
klasar av åderbrock

är krympt, försöker
diplomatiskt
låtsas att det är normalt.

Försöker låtsas att det inte är
normalitetsbegreppet
vi besöker
i Giza, och

vinden blåser genom apelsinlundens lövverk.