vågorna rullar in
de säger obala obala obala
som alla nätter
när jag får utsikten och vattnet
i bröstet
på hemvägen
färgerna är utsmetade över ytan
som en van gogh
och partyljusen hänger på båten
när jag åker förbi två katter och två harar
samma sak egentligen tänker jag
vi är alla djur
och något släppte idag
mitt sista ägg på ett tag
jag har sprungit  det här loppet förut
men nu känns det som att det finns
ett mål att avsluta i
en plats att kväva ensamheten på
du ligger som ett F i sängen
eller som en 7a
och jag har en egen vrå av världen
mellan strecken och nattens skräck
som blir snällare för varje dag
vågorna rullar in
de säger obala obala obala
det ljudet har tusen år på nacken
lika slitet som mörkret runt mina ögon
som någon sa att man kan köpa
en kräm mot
och bleka bort
men det blondinen på hudoteket inte förstår
är att det är allt jag har
när man är ett dumpat barn
till ett barnhemsbarn
i natt säger sjön inte mycket mer
bara obala obala obala