Hur tyst och hur tryckt stämning det än är,
får du allt att lätt bara genom att vara där.

Med ett rullande skratt och tokiga inlägg.
Och en humor som gudarna skulle vara avundsjuka på.

Det verkar alltid sprita i kroppen på dig.
Av ren och skär livsglädje.

Men så ser jag hur den starka lågan blir mindre och mindre.
Med räddsla att den brinner ut.

Du behöver inte alltid vara stark utan du kan vara "svag".
Vi finns här, och vi bryr oss.

Du behöver aldrig säga ord.
Vi förstår i tystnad....

Men låt aldrig din låga slockna!