jag vill att du sitter bredvid mig nu
jag vill att du håller min hand

håll den

inifrån tåget:
svag lykta, jag ser
min mörka sträcka rulla in där borta,
alldeles här, i brännvidden
redan

innan slutartidens eviga förfallande:
uppenbarades sig för mig
meningslösheten i mina egna fotografier

håller jag din hand, och vet att ljuset
sett mig, att du känt mig

ska jag aldrig försvinna