Människor behöver mötas. För att existera och komma vidare i tankegången kan det vara nödvändigt att mötas.
Men i dessa möten bör det finnas en öppenhet som ger kommunikationen syre och förnyelse. Viss kommunikation avstannar i det oreflekterade.

Vad gör vi med livet om vi ständigt delger vår omgivning, våra upplevde liv som berättelser. Betyder de något, är det meningen att vi ska läsa av berättelserna för att därigenom förstå varandras djup och mening med våra liv. Din berättelse är din upplevelse och ditt liv. Innehållet är ditt liv och du ger mig tillträde, även om jag inte var med.
Men vilken slutsats drar vi av den. Möts vi i berättelsen och vandrar vi tillsammans, hand i hand för att förstå varandra, där berättelsen når sitt slut?

När du ror din båt, sitter jag då vid din sida? Andas jag din havsbris eller känner jag smaken på ditt kaffe när vinden mojnat. Delger du mig dina tankar om kraften i din upplevelse eller är det min uppgift att tolka din själ?

allt jag vill
är att vara båten du ror
ditt morgondaggs glitter i soluppgången
tankarna som ger liv i din gryning
jag vill vara nyckeln till din stig
in i ditt hjärta