Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En bön.


låt min byggsats falla

Ibland är nog det bästa för mig
denna pedantiska vane människa
att just inte ha tid
för att vara med dig,
utan istället råka missa
det jag gör varje dag
och faktiskt rubba
mitt inbyggda system.

ta bort en bit
av byggsatsen
som format mitt liv
för det är nog bara då
jag verkligen kan förstå
att saknaden efter dig
min Gud
är värre än något annat

Kom tillbaka!
eller låt mig snarare
finna dig
för jag vet ju att du alltid
är hos mig
fast mina gärningar
faller som korthus
- tack att du står kvar.




Fri vers av Fenomena
Läst 674 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2009-07-30 00:05



Bookmark and Share


  blaite
Vad vackert
2010-10-13

  åkarn
Man ska stå fast vid sina drömmar.Svårigheten i livet är att
hålla kvar dem.Bra skrivet kämpa på.
2009-08-01

  Bibbi VIP
En bön som med all säkerhet nått in till tronrummet hos Gud Fader själv.
Applåd!
2009-07-31

  Sladjana Zubcevic
Vackert skrivet!
2009-07-30

  Blebb
Det är en väldigt intressant tanke du uttrycker här tycker jag. I andra relationer känns den här "principen" eller vad man ska kalla det ganska allmänt vedertagen på något sätt, men inte när det kommer till gudsrelationen... Inte i samma utsträckning i alla fall. (I could be wrong, men det är mitt intryck)

Känner igen mig så väldans i den här bönen... Försöker hitta något mer givande att säga, något i texten som sticker ut... men allt är "lika sant" eller vad man ska säga. Me like!
2009-07-30
  > Nästa text
< Föregående

Fenomena
Fenomena