Omgiven av folk
och trotts det
är jag ensam.

Det är du med
i dina tankar
ditt sätt o se på livet
ditt underbara skratt
de stunder du gråter

ja
du med, du är också ensam.

Men så vackert är ensamheten.
Så underbart de stunder
då jag är mig själv för mig själv,
då jag lär känna mig själv, kanske för första gång.

För första gång lyssnar jag på mina egna ord.
Kanske börjar o tycka om den jag är,
kanske lär mig o älska den jag är,
för,
hur kan jag älska dig
om inte jag älskar mig själv?

Den unika personen
vi alla har inom oss
är gömd bakom en mask
som vi har på oss
när vi är med varandra.

Ta av masken.
Älska dig själv
kanske kan du även älska mig då...