Redan medlem?
Logga in
augustinattsserenad ur fantiserad vykortsbildjag har en sång som bryter mina vågor likt en förlorad sommardag i fjol och tanken som där anar alla frågor vill vända åter sommarns sista sol du såg på mig i ensam havstrands ljus jag ville fly men dina ögon brann vi gick mot ett förlorat sommarhus där satt en ensam katt och spann så ofta vet ej hjärtats melodier vad kroppens puls i aftonrodnad ser och rytmerna blir spunna harmonier en symfoni som kräver mycket mer en delad ocean av glödgat järn i kapitulationens stund av värn en påle för min tro och all din lust en längtansstund vid solig kust så blev en dag av lek helt allvarsam och vågen skrattade mot solens låga det kalla vattnet ur sin källa rann att leva är att tro och våga
Fri vers
av
Hannadraken
Läst 209 gånger och applåderad av 4 personer Publicerad 2009-08-11 19:01
|
Nästa text
Föregående Hannadraken |