Drömmar om trauman från förr
Jagar mig under natten
Ut genom fruktans dörr
Mot det djupaste vatten

Jag hör enbart ondskan ryta
Ångesten trycker mig ner
Under dess svarta yta
Orkar snart inget mer

Jag fäktar med mina skräckstela armar
Min hand får grepp om någonting mjukt
Det känns som halvruttna tarmar
Allt är så ondskefullt sjukt

Jag vaknar med dunkande hjärta
Och pannan våt av svett
Drömmar så fyllda av smärta
Bryter ner både sans och vett

Av: Boa Berg
1998