Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
det jag gör nu


lar en gän

väldigt kylig doft
och i morse var dom inte svullna och tunga
...alla har ju sett såna porränglar, hur de ser ut när de blir blöta...
men har du sett vingar mot din kropp?
Hon ser inte ens på dig. Fjädrarna är som om de inte är där som om du gnuggar händerna mot varandra och harklar dig. “Blev det många idag?”
Men porränglarna är inte änglar. Inte egentligen. De är bara människor, fast med vingar. Eller, horor med vingar antar jag.
“Jag är så jävla trött”, säger du. Det här är ingen plats för barn.
Änglar är kortare än människor.
Du är inte rädd och hon säger inget.
“Tycker du att jag är otäck?”, frågar du efter en stund.
“Nej.”
Alla gäster tycks ha fursvunnit. Eller kanske märker du dom inte bara.




Prosa (Prosapoesi) av Benjamin Jakobsson
Läst 434 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-08-15 23:42



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Benjamin Jakobsson
Benjamin Jakobsson