Som ung blev jag med barn tillsammans med en man - det var underbart minns jag-

för 2 år sedan jag blev ensam kvar med hus utan någon man - det var avskyvärt- verkligen
nattsvart töcken hela hösten minns jag - jag var med hus - hur gick det till - fanns det
inga preventinmedel mot sådant? Att sälja var inte att tänka på - straffränta så hög som Mont Everest om ej huset var avsett att bo i utan endast spekulationsköp - det hade blivit spiken i kistan .

Många kvinnor blir med barn -

jag blev med hus

när man blir med barn blir man ofantligt
glad och känner att nu är lyckan här för att stanna
något stort växer inom mig - livet porlar som en bäck på våren

när jag förstod att jag blivit med hus
växte skräcken fram - jag såg räkningar med miljoner nollor
dimpa ner i brevlådan i mina mardrömmar - jag såg kronofogden komma
och mäta ut mina tillgångar för att vi så småningom en dag skulle bli tvugna att lämna huset inom 2 timmar ...... det gick kalla kårar genom min kropp
vid tanken på alla utgifter och trasiga rör, vattenläckor mm

mina barn sa

vi flyttar inte igen - jag måste plugga till studenten. Flyttar du igen
så bor jag bara hos pappa.


Ångesten var stor var dag - kylan spred sig dels inom mig, dels längs
de kalla golven - vågar vi elda - vad kommer elnotan blir efter vintern?

Barnen fick dundäcken och satt med raggsocker för att inte frysa

Vi lagade vår mat, gick aldrig mer ut, ingen semester längre, jobbade och slet var helg samt i veckorna och på min semester jobbade jag extra. Mina vänner sa du kommer slita ut dig och blir utbränd.

Modern växer med sitt barn i magen

jag växte med mitt hus "på ryggen"

vi lärde oss tycka om varandra - huset och jag -

nollorna blev mindre i mina mardrömmar och jag slet för att
slippa sälja

så har 2 år gått - räntorna är högre än någonsin jag förstår inte riktigt hur jag har orkat men numera
njuter jag och huset tillsammans - likt en mor med sitt barn på armen kan jag komma hem efter en lång dags slit och känna- allting ordnar sig- vi fixade det
tillsammans huset och jag och jag är stolt att jag stod upp för att behålla
mitt älskade hus. Jag njuter i mitt hus och kommer precis som när barnen flyttar hemifrån känna stor saknad när jag en dag säljer- Mitt eget hus.