i ryggslutens längtan
vibrerande
purpurröd, brinner i
guld; bakom
havet, det sällan tysta, doftande,
vi uppgår; upplöses,
blir den sista skimmerstrimman
över
. .. .. .. .

horisontens morgongryning; stillar
havet, målar spegel,
vaggar minnens bleka färd