Vinterminne
Jag mötte dig i armod
rimfrosten låg vit
kylan så lamslagen
i skogsgläntans invit
förälskade i stugvärmen
i natten du bjöd
dina händer så lena
min själ så spröd
Vi delade en flaska
kärleken var rätt
två själar där i stunden
allting var så lätt
du dansade i ruset
av kärlekens passion
jag följde dina steg
din enkla lektion
Vi föll för varandra
lika fulla av liv
promenaden i frost
en känsla intensiv
spåren där i snön
nära hararnas gång
knäpptyst atmosfär
bara vindens sång
Jag minns den tiden
och tänker då och då
allt gick så fort
kan inte det förstå
kylan tog din själ
allt blev bara minnen
tankar som förföljer
blev trasiga sinnen
(Copyright © ULJO)